Berätta kort om er verksamhet och vad ni gör just nu.
– Vårt uppdrag är att öka genomslaget för forskning och kunskap om genus och jämställdhet inom akademin och i samhället som helhet, säger Maria Grönroos, vikarierande föreståndare på Nationella sekretariatet för genusforskning.
– Det gör vi bland annat via vår populärvetenskapliga förmedling på genus.se, olika arrangemang, till exempel g-konferensen, Sveriges största genusforskarkonferens, och genom samarbetsprojekt och uppdrag.
Vad ligger i pipeline framöver?
– 2018 blir ett spännande år för oss eftersom vi firar 20 år, något som vi kommer att uppmärksamma på flera sätt. Vi kommer också att överlämna två av de jämställdhetsintegreringsprojekt som vi samordnat på uppdrag av regeringen till den nya jämställdhetsmyndigheten.
– Sekretariatet har sedan flera år tillbaka en omfattande extern uppdragsverksamhet som vi kommer fortsätta att utveckla och stärka, särskilt när det kommer till forskningsbaserade uppdrag. Bland annat har vi samarbete med ett forskarnätverk med kulturarvsfokus, och jobbar på uppdrag av bland andra Nordiska ministerrådet och Folkbildningsrådet med olika jämställdhetsprojekt.
Vilka utmaningar står ni inför och hur når ni ut med ert budskap?
– Med jämna mellanrum uppkommer en mediedebatt om att genusforskning inte skulle hålla samma ”vetenskapliga kvalitet” som annan forskning, säger Maria Grönroos.
– Just nu verkar en sådan diskussion vara på gång igen på ledarsidor och i andra opinionsforum. Det är viktigt för oss att delta i den debatten för det blir ofta otydligheter om vad ”vetenskaplighet” egentligen är, och genusforskning, feminism och jämställdhetspolitik blandas samman. Här har vi en viktig roll att spela. Genusforskning och dess resultat engagerar många, och det är ju bra, men utmaningen är att ge en rättvisande bild av den forskning som faktiskt bedrivs, då bilden som förmedlas ibland blir förvanskad.